Handskriften är hjärnskrift. Skrivrörelserna dirigeras från det centrala nervsystemet CNS, och inte av armens eller handens muskler.
Det är de motoriska nerverna som leder nervimpulser från CNS till muskelceller. Man kan skriva genom att hålla pennan med foten om man är tränad, d.v.s. att det är hjärnan som spelar huvudrollen vid skrivprocessen.
När man lär sig att skriva, lär man sig speciella handrörelser vilka lagras i hjärnan i form av minnesbilder. Dessa minnesbilder har stor betydelse for beslutsprocessen i hjärnan.
När man träna sig att skriva, utveckla man sin skrivmetod, och var skrivmetod har allmänna och speciella skrivkaraktärer genom vilka jämförande undersökning kan göras.
Vikten av allmänna karaktärer gör att experten kan klassificera skrivningen och begränsa antalet misstänkta personer. Allmänna karaktärer är synliga för skribenten. Därför, om en skribent tänka sig att avsiktlig ändra sin handskriftstil skulle han/hon ändra några av allmänna karaktärer, såsom lutningen, storleken, utvecklingsgraden…
Speciella karaktärer är otypiska för skribenten och leder till att skribenten bli identifierat, även om han/hon avsiktlig ändra några av allmänna karaktärer.
